Söndagen den 22:e maj 2011
Tre veckor kvar i skolan, fyra veckor tills min tandställning ryker. Om sju veckor äre spanien med tjejorna och efter det befinner jag mig i usa, i ett helt år. Lika bra att göra det officiellt. Nu den senaste veckan har jag haft usa i mitt huvud hela tiden. Jag är supertaggad men livrädd på samma gång. Jag tror jag har målat upp en bild i huvudet hur det kan bli. Förväntar mig alltid det värsta. Det ska man inte göra, inte med någonting egentligen. Tänka är farligt, iallafall för mycket. Men när man ska vara borta från sitt vanliga liv i ett helt år är det nästan omöjligt att låta bli att tänka. Men jag vet att jag vill, behöver ett år för mig själv och stå på egna ben. Växa som person. Se världen från annat håll. Skaffa kontakter. Resa tillbaka. Eller stanna föralltid. Kanske inte komma tillbaka alls.
Ja som ni märker är det mycket som flyger runt i huvudet. Och som alla andra gånger måste jag släppa min rädsla. Jag förlorar absolut ingenting på det, jag vinner. Vinner så in i helvete.